Statistik om miljöhänsyn vid föryngringsavverkning
Här hittar du statistik om lämnad miljöhänsyn vid föryngringsavverkning.
Statistiken bygger på en stickprovsundersökning av avverkningsanmälningar där avverkningen är utförd. Inventering av lämnad hänsyn har genomförts med varierande inventeringsmetoder sedan slutet av 1990-talet.
Under avverkningssäsongerna 2018/2019 – 2020/2021 lämnades 9 procent av den avverkade arealen som hänsyn vid föryngringsavverkning. Medelbredden på kantzon lämnad mot vatten var 11 meter och andel av sträckan strandlinje som helt saknar kantzon var 35 procent. Medianstorleken på sammanhängande kalmark var 2,54 hektar 20232 och de 5 procent största sammanhängande kalmarkerna var 15,1 hektar eller större.
Areell hänsyn
Andelen skogsmarksareal lämnad som hänsyn vid föryngringsavverkning varierar mycket mellan olika avverkningsobjekt. Om man delar in föryngringsavverkningarna i klasser utifrån andel lämnad hänsynsareal så saknas hänsyn på 20 procent av den föryngringsavverkade arealen under avverkningssäsongerna 2018/2019 – 2020/2021 (föryngringsavverkad areal inbegriper såväl den avverkade ytan som areell hänsyn). På 30 procent av föryngringsavverkad areal lämnades hänsynsytor i andelsklassen upptill 5 procent. 11 procent av den föryngringsavverkade arealen innehöll hänsynsytor i andelsklassen 20–30 procent av föryngringsavverkningen och på 5 procent av föryngringsavverkad areal hade 30 procent eller mer lämnats som hänsyn.
Under avverkningssäsongerna 2018/2019 – 2020/2021 var den totala arealandelen hänsyn drygt 9 procent för hela landet. I norra Norrland var andelen hänsyn knappt 11 procent av den föryngringsavverkade arealen, 10 procent i södra Norrland och cirka 8 procent i Svealand och Götaland. Även andelen areal kantzon mot impediment och vatten är större i norra delen av landet. Resultaten visar på en generell liten ökning av andelen lämnad hänsyn jämfört med föregående treårsmedel.
Stapeldiagrammet (figur 3) visar på större andel hänsyn lämnad hos övriga ägare än enskilda ägare under avverkningssäsongerna 2018/2019 – 2020/2021. Förhållandet mellan ägarklasserna i den totala hänsynen återfinns i alla hänsynstyper.
Skattningar för andel hänsynsareal finns från Skogsstyrelsens inventeringar med start 1999 och framåt. På grund av byte av inventeringsmetoder är tidsserien uppdelad i tre delar med 1–2 års uppehåll. 2008 gick man från inventeringen R Polytax till att utveckla Polytax II och 2015 från Polytax II till Hänsynsuppföljningen. Nivåskillnaden mellan de olika tidsserierna beror troligen till största delen på skillnaderna i inventeringsmetod.
Hänsyn till vatten
På föryngringsavverkningar med någon form av strandlinje (hav, sjö eller vattendrag) har kantzon lämnats som hänsyn på 65 procent av sträckan strandlinje under avverkningssäsongerna 2018/2019 – 2020/2021. Medelbredden på dessa kantzoner är 11 meter på samtliga föryngringsavverkningar. Hos enskilda ägare är medelbredden drygt 9 meter och hos övriga ägare knappt 14 meter.
35 procent av sträckan strandlinje inom föryngringsavverkningar saknar helt kantzon under avverkningssäsongerna 2018/2019 – 2020/2021. Hos enskilda ägare saknar knappt 46 procent av sträckan kantzon mot strandlinje, medan det hos övriga ägare är drygt 24 procent.
Storlek på sammanhängande kalmark
Föryngringsavverkningar som under en period av tre avverkningssäsonger från avverkningstidpunkten med ett mindre avstånd än 20 meter från varandra betraktas i det här sammanhanget som en sammanhängande kalmarksareal, oavsett om de ligger över en fastighetsgräns eller avverkats vid olika tidpunkter så länge som det skett inom angivet tidsintervall.
I Sverige är medelstorleken på de sammanhängande kalmarksarealerna 4,5 hektar och medianstorleken 2,5 hektar år 2023. Den 95:e percentilen (de fem procent största sammanhängande kalmarkerna) är 15,1 hektar eller större. Medianstorleken är 4,3 hektar i Norra Norrland som är den landsdel med de största sammanhängande kalmarksarealerna och storleken minskar ju längre söderut i landet man kommer, medianstorleken i Götaland är 1,9 hektar.
Det län med de största sammanhängande kalmarksarealerna är Norrbotten, där de 5 procent största kalmarkerna är 27,8 hektar eller större. Kronobergs län har de minsta sammanhängande kalmarksarealerna, där är de största 5 procenten är 6,5 hektar eller större.
Från år 2013 kan vi se en svagt minskande trend för storleken hos kalmarksarealerna i den 95 percentilen. Ett brott i den trenden kan ses från 2018 och framåt. Förändringen i storlek på kalmarksarealer kan ses i den 95 percentilen medan varken medelvärdet eller medianen har någon tydlig trend under perioden (figur 7).
Enskilda levande och döda träd lämnade som hänsyn på avverkningsytan
Den trädvolym som lämnats som hänsyn på avverkade ytan per substrattyp varierar mellan olika landsdelar. Med avverkad yta avses föryngringsavverkningens areal utom hänsynsmark. Lämnad volym per hektar för levande träd är högre i de två södra landsdelarna jämfört med de norra under avverkningssäsongerna 2012/2013 – 2013/2014.
Volym substrat lämnade som hänsyn på avverkningsytan
Tall lämnas främst som frö/skärmträd, medan skapade högstubbar främst utgörs av Gran. Hänsynsträd består främst av tall men också björk samt övriga träd.
Lämnad volym död ved per nedbrytningsgrad
Hård död ved dominerar volymen lämnad död ved per hektar i samtliga landsdelar. I norra Norrland var det förhållandet extra tydligt. Volymen inkluderar både stående och liggande död ved.
Antal lämnade hänsynsträd
Mängden lämnade grova hänsynsträd har länge legat stabilt på samma nivå medan mängden klenare träd stadigt har minskat sedan slutet av 90-talet.
